Skillnaderna ökar i den svenska skolan. Det menade journalisten Emma Leijnse när hon gästade Västerås Humanistiska Förbund vid vårens sista föreläsning. Hon pratade utifrån sin nyutkomna reportagebok ”I en annan klass”. Emma Leijnse har följt två klasser, en i Malmö och en i Lund, där eleverna har helt olika socioekonomisk bakgrund. I Lund hade 90 procent av föräldrarna högskoleutbildning, i Malmöklassen 30 procent. Emma Leijnse konstaterade att föräldrarnas utbildning är den enskilt viktigaste faktorn för resultatet i skolan och kallade de ökade skillnaderna mellan skolor för ”smärtpunkten för svensk skolpolitik”.
Viktiga orsaker till den växande skolsegregationen är det segregerade boendet, det fria skolvalet och att vi får allt fler friskolor. Det är högutbildade föräldrar som i högst grad väljer friskolor. Högutbildade föräldrar är mer engagerade i skola och fritidsaktiviteter, lågutbildade föräldrar räknar i högre utsträckning att skolan ger barnen det de behöver. ”Ju svagare hemförhållanden, desto mer drabbas barnen av en segregerad skola”, menade Emma Leijnse.
Hon pekade på reformer för att minska de växande skillnaderna; att särskilt stöd till elever sätts in tidigt, fördela pengar och lärare efter behov, ändra betygssystemet så att det inte stoppar elever från att komma vidare, ändra skolvalet, stimulera läsandet och socialt blandade skolor. Det behövs också fler män i förskolan och skolan. Varför händer inte mer politiskt? Emma Leijnse reflekterade över om skolans politiska laddning också låser möjligheterna att ta tag i problemen; ” skolans utformning har blivit mer styrd av politisk ideologi än av forskning”.
Västerås Humanistiska Förening 