Post pandemi-promenad på Djäkneberget

Medan solen långsamt sjönk över Djäknebergets grodor och blommande rhododendron fick vi åter träffas. Kvällens guide Lennart Klaar (bilden) kunde återsamla delar av Västerås Humanistiska förenings medlemmar. Det var en glädjande nypremiär. Det har gått ett år och fyra månader sedan föreningen fick avsluta alla fysiska möten på grund av pandemin.  När tjugotalet medlemmar på onsdagskvällen kom gående och cyklande från alla håll för att – på lite coronaavstånd förstås – samlas vid Sam Lidman-statyn vid bergets gröna fot var det inte någon kvällskyla som gav gåshud: vi vågar faktiskt ses igen.   

Lennart Klaar, pensionerad narkosläkare, känd som initiativtagare till Vänliga Västerås och en skräpplockare av rang guidade bland många av Sam Lidmans lyriska och högstämda inskriptioner på bergets stenar.  Det finns 500 inskriptioner kvar efter den excentriske Lidman, så alla hanns inte med.

Men narkoskunnige Lennart Klaar kunde å andra sidan göra roliga utvikningar, bland annat om det nya narkosmedel, kloroform som Lidman en gång vägrade ta emot av läkarna när han skulle få sitt skadade ben amputerat.

– Kloroform visade sig kunna orsaka dödliga hjärtrytmrubbningar och försvann som narkosmedel. Så hade han tagit emot det så hade vi kanske inte haft det här berget, avrundade Klaar innan han med gruppen i villigt släptåg drog i väg klädd på överkroppen som Lidman, i väst och hög hatt, på underkroppen som Klaar i kortbyxor och sandaler. 

Avslutningen på den stora gräsytan blev en magisk stund där Lennart Klaar också berättade om kungabesöken på berget, pilgrimsfalkarna i vattentornet, grodorna, restaurangen, berget i litteraturen, frisbeekorgarna och han nämnde givetvis också Youtubefilmen ”Skogsturken” som gjorde Djäkneberget viralt.

ANN-CHRISTINE KIHL

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Fyra platser kvar till flyttad Djäknebergspromenad

På grund av de förlängda restriktionerna måste Djäknebergspromenaden med Lennart Klaar som guide flyttas från den 25 maj till den 9 juni kl 19. Promenaden var fulltecknad men flytten har lett till att vi har fyra platser lediga. Ta chansen att lära mer om Berget och dess historia! Först till kvarn-principen gäller.

Anmälan till humvasteras@gmail.com eller till Lena Hörngren på telefon 070-7734549. Endast för dem som är eller blir medlemmar i Västerås Humanistiska Förbund.

Läs mer om medlemskap här: humvasteras.wordpress.com/medlemskap/

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ny medlemsskrift på väg

När vi vid årsskiftet skickade ut vår första medlemsskrift ”I stället för…” räknade vi med att det skulle bli en engångsföreteelse. Men pandemin har fortsatt gjort att vi inte kunnat genomföra våra föreläsningar. Nu kommer vi därför med en ny skrift, som bör nå alla medlemmar denna vecka. Den har titeln ”I väntan på…”

Här finns läsning i väntan på värmen,våren, vaccinet. Bland annat en aldrig tidigare publicerad text av Lars Gustafsson om de västmanländska våtmarkerna. Anders Lif berättar om sitt möte med Sam Lidmans träben och Staffan Rune om Det fria ordet, dvs den unika väven i fullmäktigesalen i Västerås stadshus.

Hör av dig om du är medlem och inte fått den med posten. Bli medlem om du vill ha intressant läsning I väntan på…

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Annorlunda årsmöte efter annorlunda år

Årsmötet 2021 blev ett annorlunda möte där vi blickade tillbaka på ett annorlunda år med förhoppningar om att läget ska vara mer som vanligt till nästa årsmöte.

Årsmötet hölls via Zoom med 16 medlemmar närvarande. Pandemin präglade det gångna verksamhetsåret. Endast tre program har kunnat genomföras under 2020. Det har lett till att kostnaderna varit låga och ett rejält överskottet i bokslutet. Därmed har vi goda goda möjligheter att genomföra attraktiva program när restriktionerna släpps.

Utöver de traditionella årsmötesfrågorna beslutade årsmötet, enligt styrelsens förslag, om ett första steg mot ett eventuellt uträde ur riksorganisationen Sveriges Humanistiska Förbund och till följd därav ett namnbyte till Västerås Humanistiska Förening. Frågan ska nu diskuteras bland medlemmarna. Om medlemsopinionen anser att detta är rätt väg att gå fattas slutligt beslut om fullföljande av utträde, stadgeändring, och namnändring vid årsmötet 2022. Om inte fortsätter verksamheten i samma form som tidigare.

Styrelsen omvaldes i sin helhet. Det innebär: Malte Lind, ordförande, Eva Söderling skattmästare och Lena Hörngren sekreterare samt ledamöterna Martin Fröberg, Ann-Christine Kihl , Pelle Söderbäck och Katarina Winman Klanger.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

I damernas spår på Internationella Kvinnodagen

av Marianne Cedervall                      

Denna text av Västeråsförfattaren Marianne Cedervall om barnmorskan Pila-Britta och de andra fem kvinnorna som gett namn till Västeråsgator publicerades första gången i Västerås Humanistiska Förbunds skrift ”I stället för...”. Den kom ut kring årsskiftet 2020/2021 för att ge medlemmarna något i stället för de föreläsningar som fått ställas in på grund av coronan. Nu återpublicerar vi den här som bonusläsning på Internationella Kvinnodagen 2021. Foto: Ragnar Andersson

Känner du till Pila-Britta och Nanna Svartz? Självklart om du bott i Västerås i generationer. Vet du också vilka avtryck andra kvinnor gjort som fått en gata uppkallad efter sig? För det måste vara något särskilt, vare sig det är vetenskap, uppfinningar, författande eller ett skapligt gifte. 69 gator inom Västerås är uppkallade efter personer, endast sex av dem bär kvinnonamn. Nästa gång du gör en promenad kanske det blir på någon kvinnogata. Vänta dig dock inget storståtligt, damernas gator är inga avenyer

Ebba Brahes väg

Vi börjar med en utflykt till Svanå och vägen som fått sitt namn efter en driftig kvinna. Det är en smal grusväg som kantas av mindre villor. Ebba Brahe levde mellan 1596 -1674. Hon var brukspatron och entreprenör och drev bruket i Svanå både när maken, Jacob De la Gardie var guvernör utomlands långa tider och efter hans död. Som sann entreprenör upplevde Ebba inga hinder att utöka och förbättra järntillverkningen. När hon dog bestod egendomen av fyra räckhammare, tre spiksmedjor, ett sågverk, en kvarn och jordbruk. Hon tjänstgjorde också som hovfröken och lärde i unga år känna Gustaf II Adolf. De blev förälskade men fick inte gifta sig. Söker man på Ebba Brahe på nätet så anges kungen som hennes ”familj utan gifte”. Ebba själv föreföll ändå lycklig med sin Jacob och hon födde 14 barn varav 7 dog tidigt. Hade hon levt idag hade hon nog sett till att få sin väg asfalterad.

Anna Döpkens väg                                                                              

I centrala Skultuna ligger denna vägstump i ett villaområde. Annas titel ”biskopinna” var förbryllande för mig. Hade Västerås haft en biskop som hette Döpken? Jag fick gräva djupare i arkiven. Anna var samtida med Ebba Brahe och det är inte omöjligt att deras vägar korsades. Genom giftermål med Johan Gert Gerdes blev hon delägare i Skultuna bruk. När hon var 24 år dog maken och hon gifte om sig med förvaltaren, Hans Johan Schultz som dog 1658 och Anna blev änka en andra gång. Anna Döpkens släkt är intressant inte minst för Västerås domkyrka. Den som besöker kyrkan lägger nog märke till det Depkenska dopkapellet. Annas farfar efterlämnade en förmögenhet och änkan skänkte det speciella kapellet år 1622.

Och hur var det nu med Anna Depkens kyrkliga titel? Jo, minsann, hon gifte sig en tredje gång och då med Biskop Empogarius i Strängnäs och titulerades därefter biskopinna.

Julia Nybergs väg             

Jag hade hoppats att upptäcka att någon kvinnliga författarkollega fått en gata och en fann jag. Vi blir kvar i Skultuna på en väg snett emot Anna Döpkens gata. En kort och föga uppmuntrande gatstump med ett par villor och ett grått hyreshus. Julia levde mellan 1785-1854 och när hon skrev använde hon ibland pseudonymen Euphrosyne. Hon var fosterdotter till brukspatron Adlerwald i Skultuna, men flyttade 1809 till Stockholm, där hon en tid tillhörde kretsen kring Atterbom och medverkade i Poetisk kalender som Atterbom redigerade. I tretton år levde hon i huvudstaden för att sedan återvända hem och gifta sig med Anders Wilhelm Nyberg.  Särskilt djup var hon inte i sitt författarskap, utan skrev hellre korta dikter, gärna visor. Hon gav ut två diktsamlingar och belönades av Svenska Akademien. Naturen var en stor inspirationskälla. Nästa gång du på Valborgsmäss sjunger med i Vårvindar friska kan du tänka på Julia från Skultuna som skrivit texten. Kanske med inspiration av det brusande vattendraget vid bruket?

Nanna Svartz gata

Om jag säger ”jäsningskatarrer i tarmen ” så handlar det om Nanna Svartz avhandling, kvinnan som gett namn åt Nanna Svartz gata i Stallhagen i centrala Västerås, ett nybyggt område med bostadsrätter. Hon levde mellan1890 -1986, alltså betydligt närmare oss i tid än de andra kvinnorna. Nanna växte upp i ett borgerligt hem i Västerås, som präglades av religion och humaniora, men också tragiska inslag. Fyra äldre syskon dog i tuberkulos. Nanna blev läkare och utnämndes också 1938 till Sveriges första kvinnliga professor vid ett statligt universitet. Intressant läsning kan vara Nannas självbiografi Steg för steg som utgavs 1968. Där framgår det att hon redan som ung var kreativ och nyskapande. Hon var också under sitt liv mycket engagerad i kvinnosaksfrågor med flera förslag till förbättringar av kvinnors liv.

Pila-Brittas gata

I Stallhagen där Eriksgatan och Hållgatan möts, går Pila-Brittas gata in i ett nytt bostadsområde. Den har fått sitt namn efter en legendarisk barnmorska som under sitt liv förlöst mer än 7000 barn. Hilda Pihlgren, som hon egentligen hette, var född i Värmland 1873. Hon var tuff och det sägs att om någon kvinna beklagade sig inför förlossningen sa barnmorskan: ”Äsch, att föda barn är inte svårare än att spotta ut en plommonkärna.” Hilda föddes utom äktenskapet, men fick en bra uppväxt och tog barnmorskeexamen i Stockholm 1898. Året därpå kom hon till Västerås och stannade till sin död. Hon arbetade ständigt och ryckte ut dag som natt för att hjälpa en unge till världen. I början till fots eller med cykel, men Hilda blev också en av de första bilägarna i staden. I adventstid 1943 avled Hilda Pihlgren och fick en storslagen begravning i Domkyrkan på tredjedag jul med många av ”sina” barn närvarande.                                                                         

Aina Wifalks gata

Gatan, där ambulanserna kör in till akuten, hette tidigare Cedergatan. Nu har en ny skylt kommit upp för att hedra en uppfinnare från Västerås som underlättat livet för många.

Aina Wifalk, född 1928, ville bli sjuksköterska och påbörjade utbildningen. Men hon hade polio som satte stopp och hon tvingades ge upp sin yrkesdröm. Istället blev hon kurator i Västerås. Så småningom fick hon sluta arbeta, axlarna var utslitna efter att hon i många år gått med käppar. Men Aina var inte sysslolös. 1978 presenterade hon en idé på en ny typ av gånghjälpmedel på hjul. Tillverkningen kom igång och de första rollatorerna blev till och de blev med tiden många. Aina tog aldrig patent på sin uppfinning utan ville att den skulle bli så tillgänglig som möjligt. De royalties hon fick från försäljningen testamenterades till Nordiska Kyrkoföreningen i Fuengirola, där hon själv vistats flera gånger. Hon dog 1983 vid 55 års ålder. Många är tacksamma över hur hon med sin idé, underlättat tillvaron och därmed bidragit till självständighet även då rörligheten minskat.

Man kan fundera över vilka kända personer som kommer att hedras med gator i framtiden? Blir det Åsa Linderborgs tvärgata, Loreens rondell eller Maria Montazamis torg? Möjligheterna är många. Jag hoppas att beslutsfattare framöver tänker i större format än de små gatstumpar kvinnorna förlänats idag. Låt det vimla av boulevarder, esplanader och paradgator! Det är damerna värda.

Copyright: Marianne Cedervall

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Årsmöte på Zoom 23 mars

Västerås Humanistiska Förbund har årsmöte tisdag den 23 mars kl 19. Tyvärr kan vi inte träffas som vanligt utan årsmötet måste ske digitalt via Zoom. Förhandsanmälan senast 20 mars till humvasteras@gmail.com.

Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar ska årsmötet besluta om vårt framtida medlemsskap i Svenska Humanistiska Förbundet. Information om detta finns i de årsmöteshandlingar som skickades ut via mejl förra veckan. Mejla humvasteras@gmail.com om du inte fått utskicket.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

”I stället för…” till nya medlemmar

I början av januari skickades skriften ”I stället för…” till alla Västerås Humanistiska Förbunds medlemmar. En liten kompensation för att vi under 2020 inte kunde genomföra våra program som planerat på grund av pandemin. I skriften medverkar västeråsskribenterna Anders Lif, Marianne Cedervall, Lena Hörngren, Ann-Christine Kihl och Pelle Söderbäck med specialskrivna texter. Det handlar bland annat om kvarteren väster om Svartån, om kvinnorna som gett namn till västeråsgator och om fem herrar med tungt kulturellt kapital.

Vi har några exemplar kvar, som vi skickar till den som nu blir medlem i Västerås Humanistiska Förbund. Medlem blir man genom att betala in medlemsavgiften till plusgiro 13 60 72-6. Uppge namn, postadress och e-postadress. Medlemsavgiften 2021 är halverad eftersom verksamheten nu är begränsad. Det innebär 100 kronor för medlem och 50 för familjemedlem.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Inställt även den 7 december

På grund av de skärpta coronarestriktionerna tvingas vi även ställa in årets sista program: samtalet mellan Claes-Bertil Ytterberg och Salvatore Grimaldi den 7 december. Vi och de medverkande hoppas kunna erbjuda programmet vid senare tillfälle. Styrelsen planerar nu ett coronaanpassat program för vårterminen 2021, Vi återkommer!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Inställt 10 november

På grund av Coronaläget är kvällens program i hörsalen inställt. Vi hoppas att Stina Oscarson kan komma till oss i vår för att prata om demokratins utmaningar.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Samtal om kyrkan i vår tid

Västerås Humanistiska Förbund är medarrangör när Stadsbiblioteket och Västerås Arbetarinstitut ordnar ett program med rubriken ”Kyrkan i vår tid – kulturarv som levande tradition” den 3 november. Där samtalar journalisten Birgit Ahlberg Hyse med Sofia Lilly Jönsson om hennes bok ”Arosia. En berättelse om människor och musik i Västerås domkyrka”. Hörsalen 18.00. På grund av coronarestriktionerna max 65 åhörare. Först till kvarn gäller.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar